pärlan

Jag älskar den gamla pärlan till sommarbil.

Ofta när jag tar den när jag åker och handlar står det någon och tittar på den när jag kommer tillbaks till parkeringen. Det har blivit en hel del små pratstunder med främmande människor om bilen, senast i går.

Jag hade parkerat bredvid en stor suv, en BMW X5 såg jag senare att det var. En herre kom fram till mig när jag skulle kliva i våran bil - Vad kul, det där är enda bilen som sticker ut på parkeringen, alla andra ser likadana ut sade han. Jag kastade en blick över parkeringen och den enda bil som stack ut lite över de andra var en SAAB 9-3 cab, så jag höll med honom.

- Den här är ju fin, du skulle nog kunna få minst tiotusen spänn för den.

Jag tittade skeptiskt på bilen men höll med igen.

Efter en stunds småprat tittade han på bakluckan och instrumentbrädan.

- Senast 1966... jo det är en sextiosexa...

Det var inte första gången någon gissade rätt på årsmodellen. 1966 kom 1300-motorn, vilket märket på bakluckan visar. 1966 var sista årsmodellen med de rundade klassiska kofångarna. Året efter blev de kantiga med en svart vinylrand.

Efter en stunds avkopplande småprat åkte vi iväg åt varsit håll. Jag åter igen fascinerad att en drygt 40 år gammal bruksbil så ofta lockar till spontant småprat på en parkeringsplats - men så är det. det är så många, från min egen genaration och äldre som har haft någon form av relation till den bilen. Själv är jag "född och uppvuxen" i en.

Jag gillar det klassiska, typiska smattret från boxermotorn. Få bilar är så lätt att känna igen på motorljudet som denna.

Jag gillar de tekniska finesserna, eller rättare sagt avsaknaden av tekniska finesser. Spolarvätskan drivs av lufttrycket från reservdäcket, man måste tajma in när man stänger av vindrutetorkaren så de inte stannar tvärs över rutan, fläkt finns inte utan ventilationen styrs genom att öppna eller stänga den främre ventilationsrutan efter behag och sånt "lull-lull" som yttre backspeglar saknas, de var bara extra- tillbehör som detta exemplar aldrig utrustades med. Däremot har den försetts med ett annat extratillbehör - bilbälte, iallafall i framsätena.

Ventilation anno 1966.

Jag gillar att köra, smattret från den 37 hästkrafter svaga motorn väcker en del barndomsminnen. Smattret gör också att det är svårt att konversera med eventuella baksätespassagerare, iallafall när det går fortare än åttio... Över hundra undviker jag - iallafall när det blåser. Man behöver inte ha så bråttom alla gånger.

---
Läs även andra bloggares åsikter om bilar, vw, bubbla, veteranbil