en svår en...

Utmaningarna står som spön i backen. För flera dagar sedan skickade Johnny på mig en riktigt svår en. Jag läste hans bloggpost med lätt skräck och hoppades den aldrig skulle nå fram till mig. När jag hade läst färdigt insåg jag att utmaningen hade bollats vidare till mig så det är bara att kavla upp ärmarna och skriva.

Jag har funderat på detta i flera dagar, hur jag ska lösa problemet. Jag skall alltså skriva om vilken person - av samma kön - man skulle ha sex med om man var tvungen. Skitsvårt eftersom det inte ens finns i tanken. Johnny löste det galant genom att välja Charlotte Perelli (som enligt Johnny måste vara en transvestit som han såg sjunga på melodifestivalen).

Okej, jag har funderat på olika lösningar att ta mig ur detta. En tanke var att i en tvåstegs tidsmaskin först ta mig tillbaks till sena tonåren och sedan vidare till det psykedeliska sextiotalet. Men det var svårt ändå. Så kom jag helt plötsligt på det.

En annan utmaning nyligen handlade om vilka superkrafter man skulle vilja ha. Mymlan valde att få vara osynlig. Där, jag kom på det. Osynlige mannen. Om jag skulle tvingas att ha sex med en person av samma kön som mig skulle det vara med den osynlige mannen. Då slapp jag se, då kunde fantasin kunna hitta på något annat.

Denna utmaning skickar jag inte vidare, men ser gärna att någon annan ändå hakar på. Let me know...

---
Läs även andra bloggares åsikter om utmaning, utmaningar, sex

någon helt annanstans...

Fredo har skickat på mig en utmaning - "Du är utmanad att välja något eller några ställen i film- eller bokvärlden du skulle vilja åka till… Det spelar ingen roll om det är påhittat eller på riktigt."


En lätt utmaning, men ändå svår. Det finns mycket att välja på. Här är några spontana saker jag kom på:

• Jag skulle ha tagit en kaffe med Iggy Pop och Tom Waits, Somewhere in California, när de drack kaffe och rökte, småpratade och firade att de slutat röka i Jim Jarmusch film Coffee and Cigarrettes.

• Ankeborg, tänk er ett besök i Ankeborg. Tänk att få hänga med Kalle och knattarna och försöka få bada i Joakim von Ankas kassavalv.
• Slutligen klämmer jag in en Weekend på Fawlty Towers. Tänk vad underbart om man kunde få uppleva det. Fast jag hade ju en liknande upplevelse i somras.

Utmaningen passas vidare till Maria , c v t och Lilla blå.

---

Läs även andra bloggares åsikter om utmaning, utmaningar, fawlty towers, ankeborg, iggy pop, tom waits

---
Uppdate: Fram tills nyss har jag haft en ohyggligt ful särskrivning i rubriken. "någon helt annan stans".

vad gör jag?

Mymlan vill veta vad jag jobbar med, eller rättare sagt - hon vill att jag bloggar om det. Naturligtvis är det en utmaning som passades över till mig.

Ok, så här är det...

Egentligen är jag sjuksköterska, psykiatrisjuksköterska för att vara mer exakt. (Ja det heter sjuksköterska även när det är män som utövar yrket - det har Socialstyrelsen bestämt genom att bara ha en titel på denna skyddade legitimerade yrkestitel oavsett kön).

Jag skrev egentligen i början få förra stycket. Sedan i höstas är jag tjänstledig från vården och i stället står det utbildare på mitt anställningsbevis. Landstinget jag jobbar i är i färd att införa ett stort journalsystem inom all verksamhet som för patientjournal i hela länet. Ett och samma system i både primärvården (vårdcentraler och sånt) och sjukhusvården. Där kommer jag in i bilden, som utbildare i journalsystemet. Införandet drivs som ett projekt (det största i Landstingets historia) och vi är ett gäng som skall ro den skutan i land, ett gäng utspritt på tre orter vi får flaxa en hel del emellan. Själva utbildningsinsatserna är bara en liten del av det hela, allt-i-allo skulle vara en mer beskrivande titel.

Fixa manualer, lathundar, flöden, ha dialoger med kunder, tekniker och kundanpassare, bolla med kollegor och hitta bra lösningar för att knyta ihop det hela, fixa, dona och supporta. Trolla med knäna ibland och helt plötsligt upptäcka att nästa veckas schema är helt ommöblerat är vardagsmat. Jag har slutat bli stressad över att räkna in de tio "eleverna" och upptäcka att de är tolv istället, två datorer till ordnar man väl alltid fram före frukost - inklusive skarvsladdar, nätverkskablar och switch.

Nu har vi avklarat en tredjedel av sjukhusverksamheten. Den minsta tredjedelen (ja - tredjedelar kan väl vara olika stora). Kvar är de två största, tyngsta tårtbitarna.

Kul är det iallafall, utmanande spännande kul. Intressant och lärorikt kan jag lägga till den listan. Det gamla jobbet har jag kvar, i bakfickan, men just nu längtar jag inte ett dugg.

Detta är min vardag från måndag till fredag. Utmaningen bollar jag inte vidare till någon speciell person utan lämnar öppet till den som vill, och orkar...


---
Läs även andra bloggares åsikter om utmaning, arbete, jobb
---
Andra som har nappat på Mymlans utmaning.

bra 70-tal...

De senaste dagarna har jag kräkts mig genom bloggosfären. Vissa gånger har jag pallat fem sekunder, inte längre. Jag är själv medskyldig. Det handlar förståss om Mymlans utmaning att kora den slemmigaste 80-talslåten.

För att befria mig från alla hemska upplevelser har jag grävt ner mig i tuben, långt ner i YouTubes mörka djup har jag fyndat och njutit.

Nu utmanar jag bloggosfären att vaska fram höjdarna från sjuttiotalet. Jag skickar tillbaks utmaningen åt det håll det slemmiga åttiotalet kom ifrån. Johnny - du utmanade mig, och Mymlan, du fick oss att gräva i sörjan. Sätt igång och fiska fram gulkornen från sjuttiotalet i stället... Maria, du får åka med nu också, för jag litar på din musiksmak. Ni andra, alla ni andra får hjälpa till ni också!

Mitt bidrag? Iggy kanske. The Passenger är en superhöjdare men den grävde jag fram i förrförra inlägget. Bowie? Mmmmm, kanske... mycket bra kom därifrån, hela Ziggy Stardustplattan skulle kunna lämnas som bidrag. Sjuttiotalspunken? Ja, för mig skulle det gå bra men den är kanske för svår för den breda massan. Mitt förra inlägg, Iggy Pop i kort-kort och strumpeband fick mig osökt att tänka på en annan av sjuttiotalets storheter...

New York Dolls, Personality Crisis, 1973

David Johansen på sång, gitarristena Johnny Thunders och Sylvain Sylvain, basisten Arthur "Killer" Kane och trummisen Billy Murcia fick tillsammans med andra amerikanska band som Velvet Underground och Iggy and the Stooges en hel generation att hänga på sig instrumenten.

---
Läs även andra bloggares åsikter om sjuttiotal, 70-tal, utmaningar, musik

en slemmig musikutmaning

Nu haglar utmaningarna tätt! Jag har blivit utmanad att vara med att kora "slemmigaste 80-talslåten"! När jag först såg rubriken i min knuff-mojäng här på högersidan tänkte jag -"hjälp, jag som var allergisk mot slemmiga låtar redan på 80-talet, jag kan ju inga slemmiga 80-talslåtar".

Sant, men nästan bara nästan sant. Som gammal (på den tiden ung) punkare var slemmig musik det stora hatobjektet. Så, jag blundade, lutade mig tillbaks och försökte minnas vad jag nästan kräktes av att höra...

Duran Duran - Girls on film, 1981. Musiken är som kräkmedel men av någon anledning sneglade jag väl på musikvideon (här i ocensurerad version) på MTV.

Utmaningen kastas snabbt vidare till maria, nfavm, c v. tijaax och lilla blå... No hard feelings om någon av dessa tycker detta är för slemmigt att befatta sig med!

Uppdaterat : Ser nu att Johnny redan har gett Maria detta uppdrag!

---

Lekledaren här är Mymlan och hon kommer att sammanställa alla bidrag som hamnar i hennes kommentarfält.
---
Andra bloggar om: musik, utmaningar