en kryptisk "note to self"

Mitt under en 8 - 21.30 dag på jobbet igår fick jag syn på ett memo på mobildisplayen. "Ring" stod det, kort och gott. Inte vem jag skulle ringa eller om vad jag skulle ringa. Kryptiskt var det. Jag har en sån där tjusig mobil där aktuella kalenderposter visas i viloläget så man slipper knappa sig in i kalendern för att kolla vad man har framför sig. Förutom schemat brukar jag lägga in påminnelser att ringa och mejla folk, men då mer begripligt än ett kort "Ring".

Efter ett par timmar och en hel del tankeverksamhet kom jag på vem jag skulle ringa, och när jag skulle ha ringt. Det var ena dottern som hade beställt telefonväckning. Ja, det samtalet hade jag redan ringt - men hon hade fått en halvtimmes längre sovmorgon än planerat, helt utan att jag ens sett memot.

---
Andra bloggar om: minne, glömska, påminnelser

akut demens...

Provade att logga in på jobbdatorn med mitt blogger-inlogg i eftermiddags. Användaren fanns naturligtvis inte i databasen. Vid nästa försök provade jag att använda lösenordet som användarnamn innan jag slutligen kom på vad jag "heter". Nyss provade jag arbetsinloggen hemma på blogg-kontot. Misslyckades naturligtvis också.

Frågan är nu: Vad skulle jag skriva om, egentligen?

jag kan inte vara riktigt klok...

Klockan halv tre på natten satt jag och gjorde en IQ-test online.

Totalresultatet var "Övernormalt". Mattefrågorna gick galant, ord- och språkfrågorna med. Det logiska tänkandet ver det inte heller något problem med men det gick åt helsike med minnesfrågorna, när man skulle memorera siffror och dess ordningsföljd. Ni som har följt bloggen vet att jag brukar klaga på mitt minne, jag brukar glömma vilken våning jag har parkerat på i parkeringshuset, tappar bort kundvagnen på affären och så... Nu skyller jag på klockan, jag skyller på att jag sitter och gäspar men faan vet om jag vågar gå tillbaks och göra om testen när jag är pigg och utvilad. Tänk om det inte blir bättre, tänk om det blir sämre...

Andra bloggar om: iq-test

detta minne...

Själv har jag ju flera gånger bloggat om mitt minne, min glömska (som jag har trott inte är glömska utan bristande fokusering). Nu läser jag i DN att människan minns som en apa, vid experiment med visade det sig att aporna inte kan hålla räkningen på fler än fyra föremål, tidigare studier på människor har visat liknande resultat.

Jag kanske inte har sämre minne än Rhesusaporna då, och resten av mänskligheten...

jag har precis kommit på...

Sjutton oxå, vad jag är trööög ibland. Har precis kommit på varför det har bloggats om våfflor, skrivits om våfflor och visats recept och bilder på våfflor de senaste dagarna.

Det var ju våffeldagen igår!

Vad jag åt? få se... vad var det nu... Pizza!

Våfflor som är så gott... hur kunde jag missa det?


Andra bloggar om: våfflor, våffeldagen, glömska

ursäkta, vad är klockan?

I morse vaknade jag och tittade på klockan... kvart i åtta. Eftersom jag inte hade ställt om klockan till sommartid konstaterade jag snabbt att den var kvart i nio och jag bestämde mig för att blunda i fem minuter till. Efter fem minuter klev jag upp och fick syn på väckarklockan - Holy shit... 08:49 visade den, den hade jag inte heller ställt om så jag räknade snabbt ut att mina fem minuter hade blivit en timme och att klockan nu var strax tio... Men armbandsuret visade fortfarande tio i nio.

Nehe... väckarklockan var ju satellitstyrd och hade snällt ställt om sig själv så klockan var bara 08:50, allting började kännas riktigt förvirrat - vad var klockan egentligen nu? Tänkte vag fel? Skulle man verkligen ställa fram klockan en timme nu på våren? På med datorn för att kolla klockan där... Jo, den var nästan nio...

För några år sedan arbetade jag den längsta natten hittils... Men det var på hösten, när klockorna skulle ställas tillbaks. Jag och min kollega Kent gjorde ett allvarligt tankefel och lyckades övertala Kerstin som vi jobbade med att ställa fram klockorna en timme. Kerstin protesterade men gav sig för övermakten - Två tjuriga "gubbar" som inte gav sig. Hon ställde under protest tillbaks tiden en timme och helt plötsligt blev ju klockan tre i stället för två och natten blev en timma kortare. Ett par timmar senare (ungefär klockan fem när vi började se slutet på nattskiftet) insåg vi vårt misstag och fick snopet ställa tillbaks klockorna, inte bara en timme utan hela två timmar... klockan fem blev återigen klockan tre och det återstod mycket natt innan vi fick gå hem.

________________

Update: Hittade en passande beskrivning på tidseländet i SvD: "..."onormal tid" som den också kan omnämnas, eftersom vintertid går under namnet normaltid."

Update igen: Upptäckte precis att klockorna på larmdisplayerna i korridoren på jobbet fortfatrande visar normaltid, minskar inte min förvirring direkt...



Andra bloggar om: misstag, sommartid, förvirring

Detta inlägg tänkte jag att det ska dyka upp i intressant.se

en episod ur verkligheten...

Stressad, på väg i sista minuten som vanligt skulle jag bara passera Konsumbutiken och köpa en liter mjölk och lämna hem innan jag skulle jäkta vidare till jobbet. Ut från konsum med mjölk-litern i handen öppnade jag bildörren och lade ifrån mig tetran för att få handen fri och leta rätt på bilnycklarna. Hittade dem och satte mig ner... "Poff" - satte mig på mjölktetran, som jag osedvanligt klantigt hade lagt på sätet. Det var bara att springa in på Konsum och be att få låna trasor, fiska upp mobiltelefonen och ringa jobbet och hälsa att jag skulle bli lite sen och ställa mig och torka upp det värsta. Fick sätta mig på en plastkasse för att inte bli blöt i baken.

Jag misstänker att jag har en hel del arbete med att sanera bilen i morgon, så det inte luktar sur***** om den. Jag är extremt glad att jag tog den gamla skrotiga bilen och inte den nyare, finare bilen.

Pust...

student igen...

Nu har det varit mycket musiksnack här, så över till något helt annat... Jag ska tydligen studera på äldre dar, nåja, det där med äldre var väl att ta i, i mina bättre dar är mer rättvist.

Jag ska läsa en 10-poängskurs på halvfart, parallellt med jobbet, vilket innebär att våren kommer att vara fulltecknad. Nu får jag tjänstledigt med lön viss tid, men det blir mycket jobba och plugga ändå.

Varför utsätter jag mig nu detta? Inte får jag bättre lön, inte får jag bättre jobb, inte kommer mina arbetskamrater att se upp till mig för att jag blir klokare. Jag har ingenting att vinna på det förutom personlig utveckling.

Nu är det 10 år sedan jag studerade på Mittuniversitetet senast, då var det inte universitet utan högskola. Jag har lätt tenta-fobi, kan vara fullständigt o-organiserad och fullständigt disträ. En sak gillar jag i alla fall, det är att skriva uppsats. Då skrev jag en 5-poängs b-uppsats, nu skall vårens arbete med projektplan mynna ut i en c-uppsats till hösten så kraven är betydligt högre. Jag tyckte i allafall att det var väldigt kul då . Den gången hade jag småbarn, jag satt ofta med stereohölurarna på full volym och läste. Likadant var det när jag läste för 15 år sedan. Men nu har barnen hunnit bli självgående tonåringar så det är ett mindre bekymmer.

(portföljen på bilden är inte min, men likadan. Denna har jag googlat fram, jag har lättare att hitta på google än i mina gömmor. Tänk om man kan börja googla hemma i källaren och i uthuset också! )

Jag måste i allafall leta rätt på min gamla ärvda bandyportfölj. Undrar vart jag har lagt den?

Javsstja, devisen på
institutionen förra gången var
"still confused but on a higher level"
och den ska jag leva
upp till nu också!

namnproblem

Sundsvalls centrum har två "riktiga" videobutiker, förutom bensinstationerna som hyr ut topplistan. Nu kanske vissa protesterar att jag inte räknar med Vuxenvideo som "riktig" videobutik,

så jag börjar om...

Sundsvalls centrum har tre "riktiga" videobutiker, förutom bensinstationerna som hyr ut topplistan. Två av dom hette tills helt nyligen Videoteket, den ena med tillägget RAI. Den tredje tar vi inte med i denna diskussion, utan lämnar åt sidan.

Jag hade alltid fullt sjå med att hålla reda på vilken av butikerna jag skulle lämna igen filmen då nån av ungarna bad mig snällt att "slänga in filmen". Till min glädje bytte den ena videobutiken namn i höstas, jag skulle alltså få det lättare. En Videoteket och en "den andra".

Till min förskräckelse såg jag igår att den andra Videoteket också har bytt namn, vad den heter minns jag inte men det var inte samma namn som den första som bytte namn, men hur ska jag hålla isär dom nu?

Jag får väl fortsätta hyra mina filmer på Preem och Statoil, eller ladda ner från Piratebay så slipper jag till och med lämna tillbaks fimen.

tankspriddas riksförbund

Av en mycket vänlig människa fick jag länken till Tankspriddas Riksförbund. Lägger den här innan jag glömmer bort den.

Surfade runt lite på den sajten och fick lite flash-back minnen om hur jag faktiskt har släpat iväg sop-påsen till jobbet och andra mindre genomtänkta saker.

glömde jobba

I går kväll glömde jag gå till jobbet.

Jag, inte helt och hållet, men jag glömde komma i tid.

När jag skulle åka softade jag, ingen koll på klockan...

Träffade en arbetskompis på parkeringen,

stannade och filosoferade med honom om livets mysterier.

Inte en tanke på att om han hade slutat för kvällen,

borde jag börjat jobba redan.

Tjugo meter kvar till avdelningen...

mobilen ringde och jag såg i displayen att det var en kollega.

"undrar vad han vill?" tänkte jag...

"ska inte du jobba?" frågade han.

"jooo..." svarade jag, "jag är på väg..."

först då tittade jag på klockan...

hoppsan, en kvart sen.

Det var första gången på 25 år

jag har glömt att gå till jobbet i tid!

jag, en guldfisk?

Guldfiskar har sällsynt dåligt minne, eller dom antas i allafall ha dåligt minne, om det är så på riktigt eller inte vet jag inte och jag tänker inte heller ta reda på det... inte nu i alla fall.

I alla fall, i bland känner jag mig som om jag har minne som en guldfisk - inte längre än tre sekunder. Men ofta kommer jag ihåg saker jag anstränger mig med att memorera. I går var jag till exmpel på stan och parkerade bilen i parkeringshuset, hade full koll på exakt var jag parkerade bilen. Trodde jag skulle det visa sig...

När mina ärenden var färdiga och jag kom tillbaks till parkeringshuset konstateraade jag med ett skratt att jag mycket väl kom ihåg vart jag hade ställt bilen, men jag hade absolut ingen koll på vilken våning den var på. Lyckligtvis är nu inte parkeringshuset så högt, och jag återfann min bil på exakt den plats jag hade lämnat den på - på andra våningen.

Häromdan var det nästan likadant, jag var och handlade mat och irrade omkring som en... ja... varför inte som en guldfisk inne på affären för att försöka komma ihåg vad det var jag skulle handla och det var inte många saker. Vid ett par tillfällen kom jag på vad jag letade efter, nästan som en ingivelse, släppte vagnen och satte med bestämda steg av i en given riktning för att två meter senare inte ha någon som helst aning om vart jag var påväg eller vad jag skulle ha. Det var bara att återgå till vagnen och fortsätta planlöst. Vid ett tillfälle kom jag på att jag skulle ha något i andra änden av butiken och parkerade därförr vagnen för att slippa trängas med den. Väl tillbaks med vad jag nu hade hämtat kom jag inte riktigt ihåg vart jag hade lämnat vagnen... det var bara att diskret titta runt tills jag såg den, naturligtvis på exakt samma ställe som jag lämnat den.

Nu tror jag egentligen inte att jag har guldfiskminne, inte heller att jag drabbats av alzheimer eller något liknande. Jag har bara en förmåga att nästan alltid ha fel saker i huvudet, jag går och tänker på allt annat än det jag egentligen borde tänka på, i alla fall just då.