onsdag 9 juli 2008

en liten fotoskola, del 1

Här kommen den första delen i min lilla fotoskola, inget djupgående utan bara lite basal kunskap jag lärde mig innan kamerorna började tänka själva. Ibland kan det vara bättre att tänka själv än att överlåta det till automatiken. Nivån är tänkt att hållas på den nivå att en amatör som vill hålla sig som amatör, fast lite duktigare än vad han nyss var kan ta del av detta utan att bli allt för förvirrad.



Kul att ha "blivit med" systemkamera igen, har fått damma av en hel del bortglömda kunskaper för att utnyttja kameran till max och inte bara använda auto-läget hela tiden.

Dessa tips, skrivet genom sökaren på en systemkamera går att använda sig av på de flesta digitala kompaktkameror också - så håll till godo!
Jag är inte fotograf, bara en glad oskolad amatör som blivit pånyttfödd genom en Nikon D60. Är det någon som vet bättre och upptäcker faktafel eller brister i denna lilla artikel tar jag gärna emot en kommentar om detta så rättar jag genast! Bilderna är tagna i all hast för att tjänstgöra som exempel och är egentligen så dåliga att de aldrig kommer att hamna i något album.

Idag tänkte jag prata litegrann om hur skärpedjupet hänger ihop med bländaröppningen och objektivets brännvidd.

En liten ordlista såhär långt:

  • Skärpedjup: Avståndet mellan den närmsta och bortersta punkt som är skarp i en bild. Som jag kommer att visa kan man påverka skärpedjupet med olika inställningar.

  • Bländare: Den öppning i linsen som reglerar hur mycket ljus som släpps in i kameran. Jämför med ögats pupill. För att reda ut förvirringen redan nu; liten bländarangivelse = stor öppning, stort bländartal = liten öppning. Anges i ƒ/ (Ju lägre värde på den största bländaren, ju ljusstarkare objektiv - vidvinkelobjektiv har ofta större bländare än teleobjektiv)

  • Slutartid: Den tid som kamerans slutare hålls öppen för att släppa in ljus i kameran. Anges i sekunder eller oftare delar av sekund (ex 1/250 som är en tvåhundrafemtiodels sekund)

  • Brännvidd: Avståndet mellan linsen och den punkt där ljuset är samlat till en punkt, kom ihåg när du som barn brände hål på papper eller tände eld på torrgräs med förstoringsglas genom att samla ihop dess strålar. Ju kortare brännvidd ju vidvinkligare sägs linsen vara. På en vanlig "analog" 36-millimeterskamera räknas objektiv under 35 mm som vidvinkelobjektiv, 35 - 50 mm räknades till normaloptik och teleobjektiven är alltså längre än så...

  • Zoomobjektiv: Ett objektiv där man steglöst ändrar objektivets brännvidd genom att "zooma" in och ut. Sitter på de flesta digitala kompaktkameror.

På de flesta nyare digitala kompaktkameror finns det en inställningsratt på ovansidan. De flesta använder sig genomgående av AUTO och låter kameran själv ställa in såväl bländaröppningen som slutartiden (och även en del andra saker som vitbalans med mera). Det brukar kännas tryggast så. De flesta kameror har även färdiga program för bland annat porträtt-, sport-, och landskapsfotografering. Detta kommer jag inte att gå in närmare på, men porträttläget använder sig bland annat av stor bländaröppning för att minska skärpedjupet.

De flesta kameror har också några halvmanuella och ett helt manuellt läge. Detta börjar vi titta på nu:

  • A (Aperture) Bländarmanuellt läge; Du ställer in bländaren och kameran fixar slutartiden.

  • S (Shutter) Slutarmanuellt läge; Du väljer slutartid, kameran väljer bländare.

  • M (Manual) Helt manuellt läge; Du får välja både slutare och bländare själv. Någon form av indikering i displayen brukar finnas för att se att du är rätt ute.

Ibland vill man fokusera på själva objektet man fotograferar, och låta både saker i förgrunden och bakgrunden bli oskarpa och suddiga för att inte störa. Ibland kan det vara tvärtom, man vill ge en så skarp totalbild som möjligt av allt. Bägge dessa ytterligheter går att påverka med bländarinställningen.


En liten bländaröppning, exempelvis ƒ/32 ger ett betydligt större skärpedjup än en en stor öppning som ƒ/4. Enklast är att använda sig av A-läget och helt enkelt prova sig fram. Eftersom kameran själv väljer lämplig slutartid blir bilderna hela tiden rätt exponerade. En förutsättning för att använda en extremt liten bländare är dock att du har tillräckligt mycket ljus med solsken eller blixt.


En kort brännvidd ger högre skärpedjup än vad ett längre objektiv ger vid samma bländare.

Bilden här ovan är tagen med ƒ/36 med 1/125 sekunds slutartid. Buskarna i bakgrunden samt grannens hustak stör helhetsinrycket.

Till denna bild, där blommorna helt ligger i fokus och bakgrunden är utsuddad är kamerainställningarna istället ƒ/5,6 och slutartiden så kort som 1/3200 sekund. Notera att de bägge bilderna är likadant exponerade, det vill säga att det totala ljusinsläppet har varit detsamma. Skärpan är också inställd på exakt samma punkt på bägge bilderna - på den mittersta blomman.

Det finns dock några nackdelar att använda sig av ytterlägen på bländaren. I bägge lägena tappar man något i skärpa på grund av begränsningar i objektivet men för oss vanliga dödliga är detta överkomligt. Prova er fram för bästa resultat.

Vad nästa del i min lilla fotoskola skall handla om vet jag inte riktigt - det kan bli om ljusmätning, det kan bli om slutartider. Vilket av det det blir får ni se här om några dagar!
---

Fotnot: Mycket av faktan i denna artikel är kontrollerad mot Wikipedias artikel om bländare.

---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

Trevlig liten läsning, en del små "aha" fann sig här och där...

rigg sa...

robert>> Tack för det, hoppas jag har varit till någon hjälp!

Anonym sa...

Bra text för mig som är nyfiken nybörjare på systemkameror! =)

Anonym sa...

I inclination not acquiesce in on it. I think polite post. Particularly the designation attracted me to review the intact story.