jag är stolt

När jag rev väggen fick jag även hål i golvet. Alltså, det fanns ju inget golv där väggen hade stått. En provisorisk tröskel gjorde att det inte såg ut som värsta byggarbetsplatsen över jul och nyår.


Nu är det dax att kavla upp renoveringsärmarna igen. Brädor i rätt dimension gick inte att få tag på, så jag fick modifiera ett par granplankor själv. Själv och själv förresten, ringde brorsan och bad om lite assistans.

Brorsan var en riktig fräsare.

Ett par plankor klövs och spontades om. Jag är riktigt stolt över slutresultatet, när plankorna har torkat till ordentligt kommer det inte att glipa mer än vad de gamla golvplankorna från 1926 gör.

Nästa steg blir nog nästa helg. Hyra en golvslip och slipa matrumsgolvet. Det krångliga där blir väl att få en snygg övergång mellan det lackade köksgolvet, som slipades och lackades för sju år sedan och matrumsgolvet som står på tur nu.

Stolt är jag iallafall. Riktigt stolt. Jag har nog en hittils dold snickartalang ärvd av min farfar, finsnickaren.

---
Läs även andra bloggares åsikter om hus, renovering