prenumerera på flödetalla känner apan...
Appropå jobbet... En kvinna kom fram till mig idag och hälsade att vi nog var gamla klasskompisar. "Ettan till femman - kände igen dig från treans klassfoto..." följt av ett skratt och "nädå, jag kände igen efternamnet". Själv har jag knappt någon koll på gamla klasskompisar, förutom den handfull man lekte med och umgicks med. Jag är hopplös på både ansikten och namn. Det var inte första gången an gammal klasskompis kom och och hejade på mig utan att jag hade det minsta aning om vem det var.
Jag gjorde förresten en googling på mig själv nyligen. Det finns 289 stycken till med samma efternamn som jag i landet. Det 1440 vanligaste efternamnet. Enligt en gammal släktforskning jag ärvde för ett antal år sedan är vi alla släkt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om namn, släkt, klasskamrater, ansikten,
11 kommentarer:
Ja, världen är bra liten. Jag är också urdålig både på namn och ansikten. Var på en sk skolträff där i din stad och hjälp vad många jag pratade med utan att veta vem det var. Intressant att du jobbar(de) inom psyk. Jobbade själv på Sidsjön för en väldigt många år sedan.
Hejjar på er S-vallsbloggare...
//Bella
Jag är också dålig på både namn och ansikten. Visst är det jobbigt!
bella >> jag började oxå min vårdbana på Sidsjön, 1982.
evalinn >> Smått pinsamt och lätt handikappande!
Hahaa! Inte ofta jag känner igen klasskamrater heller.
Jag snubblade en dag in i ett rum på jobbet (för att hämta nåt) o snubblade ikull på en man som stod där, uj förlåt sa jag o försvann snabbt som en iller ut igen. Maken som var med berättade sedan att den ikullsnubblade mannen sagt till min man...Jaja...jag är van...så gjorde hon i skolan också..
(senare gick jag tillbaks och hälsade)
stella >> Så, du spriger på dina gamla klasskompisar riktigt rejält när du springer på dem?
Höhöö!!!Springer på när jag springer ikring o springer på dom istället för att springa ikring dom...joooo
stella >> men det minne de får av dig då är ju ett blåmärke :)
Jooo, men bättre några blåa märken än inget märk alls...
- o jag gillar ju att märka(s)
1982 - Då hade jag redan flyttat till Götet så vi har nog inte jobbat där samtidigt. Jag var där 77-79. Ha det bra.
klasskamrater kan jag drömma vidare om, dessa lämnade jag bakom mig då jag lämnade malmö. men jag kan bli avis ibland, på dem som bor kvar i sin hemstad och har kontakt med sina kamrater från åren i grundskolan. jag kan sakna den kramratskapen ibland.
mitt efternamn är ju så ovanligt, det finns bara två med det efternamnet i hela sverige (jag å mamsen). vi var tre, men brorsan var så himla fräck och tog frugans namn när han gifte sig i somras. men han har min fulla förståelse ;)
men du, coolt att ni alla 289 riggare är släkt!
nfavm >> 290, du glömde räkna med mig ;)
Skicka en kommentar