Nu är det färdigsupportat för oss på ett tag, första etappen är avklarad och överlämnad till förvaltning.
Det har varit kul och lärorikt att supporta användarna. De flesta ärenden har varit ren rutin men ibland har det varit riktigt komplicerat.
Hursomhelst, några av dem kommer jag aldrig att glömma. Här är ett par exempel ur den lägre divisionen:
En kvinna ringde mig, hade ett fel på sin dator som jag efter hennes problembeskrivning bedömde som rent tekniskt och jag skulle lämna över det till tekniker, jag frågade därför efter datornamnet.
- "Fujitsu Siemens" svarade hon efter en viss tvekan.
-"Nej, datornamnet är en massa bokstäver och siffror som står i övre hörnet på skrivbordet" svarade jag.
Jag hörde hur hon började prassla med en massa papper och jag började ana oråd. Hon tittade på skrivbordet, alltså sitt bord. Efter ett tag fick jag det bekräftat.
- "Nej, det står ingenting på mitt skrivbord".
- "Alltså, på skrivbordet - på skrivbordsunderlägget på skärmen".
- "jamen - oj, då måste jag stänga alla program för att se".
En annan av mina favoriter är ett supportärende där jag blev tvungen att så in i journalen för att se hur jag skulle hjälpa till på bästa sätt. Jag berättade det för kvinnan som ringde och frågade efter personnummret. Hon svarade då, lätt förskräckt - "va, mitt personnummer?"
- "Nej tack, patientens".
- "Jaha".
Jag längtar till höstens supportomgång. Fast inte skulle jag vilja sitta i en helpdesk, fem dagar i veckan.
---
Läs även andra bloggares åsikter om hjälp, support