fredag 25 april 2008

guitar hero after work

Det har varit en hektisk vecka som närmar sig sitt slut. I måndags var jag på någon form av after-work-hemma-hos. Guitar Hero III plockades fram och jag insåg snabbt att jag var totalt talanglös på det spelet. Provade flera olika låtar men resultatet blev lika nerslående varje gång - lyckades inte ens fullborda en halv låt innan det blev game over. Alla i sällskapet klådde mig rejält. Till mitt försvar hade jag att jag är en gammal avdankad punkbasist. Hursomhelst, efter ett par öl hittade jag Sex Pistols gamla Anarchy in the U.K i låtlistan och jag blev tvungen att testa en sista gång. Den låten satte jag klockrent - inga större problem alls...



Sex Pistols, Anarchy in the U.K, 1976.


---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

snart slut...

Snart slut på denna månad. Dags att fylla på kylskåp och skafferi.


söndag 20 april 2008

paus

Bloggtorka, tar en liten paus!





Tillfälligt avbrott...







fredag 18 april 2008

där gick bussen...

Alltså, ibland förstår jag inte ett dugg... det här är en notis som bara skapar en hoper frågetecken i huvudet på mig!


Är det inte bättre att helt enkelt parkera bussarna i garaget? Man kan tillochmed spara en slant på det sättet genom att inte behöva ha busschaufförer. Bussarna kan till och med säljas...
[ fyndat här ]
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

tänkte bara hälsa att...

Tänkte bara hälsa att:

  • Meldrid är född 1922, alltså 25+….
    Meldrid har VISST varit med i motståndsrörelsen.
  • Meldrid är INTE en surkärring eller bitterfitta utan en glad tant som bara säger till folk det dom behöver höra.
  • Meldrids käpp gör ont.
  • Meldrid använder ofta fingret.
  • Meldrid bloggar!

---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,





knarkhund


---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

onsdag 16 april 2008

handikappad nekas ledig garageplats, vd:n brukar stå där.

I dagens ST kan man läsa om den rullstolsburne mannen, Johan Rothoff, som nekas hyra en ledig garageplats, tillräckligt bred att användas som handikapplats men skyltad som "parkering förbjuden". Den är inte uthyrningsbar, säger Mitthems vd Hans Selling. Vem som brukar parkera på den tomma handikappvänliga platsen märkt "parkering förbjuden"? Mitthems vd Hans Selling naturligtvis.

Istället för att få garageplats och kunna klara sig själv i- och ur bilen och ta hissen upp till lägenheten är Johan Rothoff hänvisad att stå utomhus och behöva hjälp.

Enligt Hans Selling är det bland annat för att Johan Rothoff vid några tillfällen stått i garaget utan att ha garageplats som gör att han är ovillig att låta honom få en plats där, "bara för att man är handikappad får man inte bete sig hur som helst", säger Hans Selling, mannen som själv parkerar på en plats märkt parkering förbjuden. "Bara för att man är vd får man inte bete sig hur som helst", säger jag.

---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

tisdag 15 april 2008

du blir vad du äter

Vet inte riktigt hur jag hamnade här, men det var såpass intressant att jag googlade vidare och stärkte mina misstankar. Jag har alltid varit väldigt skeptisk mot Anna Skipper och "Du är vad du äter", programmet som till och med Sveriges Dietistförbund har krävt skall läggs ner. Anna och hennas make Olle Skipper marknadsför sig själva hårt som hälsogurus men verkar bara ha en massa lösa skruvar. Eller, kanske inte lösa skruvar utan en snillrik idé på att blåsa folk på pengar med en "sund" affärsidé. Det hela är genomkommersiellt. Hela annaskipper.se länkar till prylar som visas i programmet. Men, vad annat kan man förvänta sig av en person som anlitas av TV3.

Riktigt mörkrädd blev jag när jag upptäckte att Anna Skipper är några år yngre än mig, trodde hon var tio år äldre. Chockad klev jag ut i köket, stoppade huvudet i kylskåpet och stoppade i mig en falukorvskiva för att inte drabbas av någon bristsjukdom.

Olof Skipper är mannen som fick Jesper Parnevik att inte bara äta lavasand som kosttillskott utan också göra reklam för produkten, ett kosttillskott som visade sig innehålla mängder med arsenik, dioxin och bly i skadliga doser.

"Olof Skipper, 50, tror att han kan bli världens äldsta människa och vill leva minst 100 år till. Han håller en strikt kost och äter sig aldrig riktigt mätt eftersom han tror att kroppens celler lever längre då de "svälts". Han motionerar, sover åtta timmar per natt, spelar meditativ musik och kontrollerar sin vilopuls regelbundet eftersom han har läst att hjärtat är programmerat att slå ett visst antal slag under en livstid..."

En riktigt rolig gammal tråd och makarna skipper finns på mitt nya favorithäng Flashback.

---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag 14 april 2008

morgondagens nyheter...

Tänk om man kunde läsa morgondagens nyheter redan idag. Nu har jag iallafall läst dagens nyheter i futurum, som om de hände igår. Trots att det bara har gått en timme efter slutsignalen skriver ST om matchen igår.


---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

söndag 13 april 2008

en smärtsam upptäckt

Upptäckte nyligen att jag hade två små hål på magen på flera av mina vita t-shirts T-shirts. Två små millimeterstora hål med några millimeters mellanrum. Funderade ett tag på vad de kom ifrån, kollade om det var något vasst på kanten av bältesspännet men gav upp... Kom inte på vad hålen kom ifrån.

Så, häromdan när jag skulle ut i vinterrusket och jag drog igen dragkedjan på hin hood-tröja slog lösningen på gåtan mig, smärtsamt hårt. Min mage töjer ut och skjuter fram T-shirten såpass att jag av bara farten nyper fast den i dragkedjan.

Bara att inse... Slut på bortförklaringar, från och med måndag morgon blir det gratisalternativet som gäller.

---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

fredag 11 april 2008

en skruvad ettåring

Jag är en sån där lat jäkel, orkar inte spara bokmärken (favoriter heter det visst i ie), använder sällan min bloggrulle, har alldeles nyligen börjat fylla på en favoritlista på nyligen.se men loggar sällan in där. Handskriver helt enkelt bloggadresserna i webläsaren, utflykter i bloggosfören sker ofta genom andras bloggrullar eller via kommentarer i bloggarna.

Hursomhelst, till saken...

I kväll när jag tog en tur och skulle besöka en av mina absoluta favoriter, skrev jag som vanligt in adressen och satt förvånat och tittade på felmeddelandet. Adressen fanns inte, servern fanns inte... Hoppsan, felet - jag hade blandat ihop blogspot och wordpress (kanske i tanken förenat det bästa hos bägge) och skrivit in domännamnet wordspot.com istället (som förövrigt verkar gå till en skitsajt just för att fånga upp förvirrade felskrivare som jag)

Hursomhelst, till saken nu då...

Rättade till adressen och klev in i ett födelsedagsfirande. Kolla in ni också. Lilla Blå bjuder på lite best of sitt första år i bloggosfären! Wordspot förresten, inte så tokigt tankefel i detta fall. Orden står i centrum, i en klass för sig, i en helt skruvad blogg.

---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

onsdag 9 april 2008

den gamla bluestrummisen

The Prime Movers, en vit amerikansk bluesgrupp från mitten av sextiotalet som aldrig blev stora och kända, de spelade inte ens in en skiva, hur kan de ha kultstatus nu och återfinnas på YouTube?

Svaret sitter bakom trummorna. Den då 18-19-årige James Newell Osterberg jr, som femtonåring trummis i rockgruppen The Iguanas skulle ett par år senare, efter att ha mellanlandat i Chicago för att lära sig mer om blues lägga ifrån sig trumpinnarna, deklarera att endast svarta musiker borde få spela blues och istället bilda rockgruppen The Psycadelical Stooges (senare The Stooges) tillsammans med bröderna Ron och Scott Asheton. James tog i denna vända artistnamnet Iggy Stooge vilket senare blev Iggy Pop.








Let me make it clear that Iggy was a GREAT drummer. He worked hard at his drumming and practiced until he got it right, like learning to do the 'double shuffle', something he learned from the great Sam Lay. It took him weeks, but he got it down cold.

Michael Erlewine. Lead Singer, harmonica


---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

hur många sekunder...

Hur många sekunder tar det att bryta sig in i en bil?


---
Läs även andra bloggares åsikter om ,

frågor och svar

Nu är det färdigsupportat för oss på ett tag, första etappen är avklarad och överlämnad till förvaltning.

Det har varit kul och lärorikt att supporta användarna. De flesta ärenden har varit ren rutin men ibland har det varit riktigt komplicerat.

Hursomhelst, några av dem kommer jag aldrig att glömma. Här är ett par exempel ur den lägre divisionen:

En kvinna ringde mig, hade ett fel på sin dator som jag efter hennes problembeskrivning bedömde som rent tekniskt och jag skulle lämna över det till tekniker, jag frågade därför efter datornamnet.

- "Fujitsu Siemens" svarade hon efter en viss tvekan.

-"Nej, datornamnet är en massa bokstäver och siffror som står i övre hörnet på skrivbordet" svarade jag.

Jag hörde hur hon började prassla med en massa papper och jag började ana oråd. Hon tittade på skrivbordet, alltså sitt bord. Efter ett tag fick jag det bekräftat.

- "Nej, det står ingenting på mitt skrivbord".

- "Alltså, på skrivbordet - på skrivbordsunderlägget på skärmen".

- "jamen - oj, då måste jag stänga alla program för att se".

En annan av mina favoriter är ett supportärende där jag blev tvungen att så in i journalen för att se hur jag skulle hjälpa till på bästa sätt. Jag berättade det för kvinnan som ringde och frågade efter personnummret. Hon svarade då, lätt förskräckt - "va, mitt personnummer?"

- "Nej tack, patientens".

- "Jaha".

Jag längtar till höstens supportomgång. Fast inte skulle jag vilja sitta i en helpdesk, fem dagar i veckan.


---
Läs även andra bloggares åsikter om ,

tisdag 8 april 2008

under tuschet

Vill ni se människorna bakom rösterna under det gula tuschet på The Simpsons?



Venezuleanerna Venezuelanerna (heter det så) får förresten inte se Simpsons på tv längre. Baywatch Hawaii är tydligen mindre skadligt för barn, kan det bero på att det finns riktiga människor bakom fasaden på figurerna i Simpsons?

Update: SvD och Aftonbladet skriver också om Simpsonsförbudet i Venezuela.

---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

han sätter skräck i en hel by...


---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

röstfiske (uppdaterat)

En av mina stamgäster, Den Tatuerade Mamman har en skäggig, hårdrockande make. Den tatuerade hustrun vill nu att alla i hela sverige röstar på den skäggige makens band Crummie med låten Gold Blade.

Låten ligger som bubblare på P4 Sörmlands topp-5 lista och finns även på YouTube.

Själv sitter jag bakom en skottsäker, vattentät brandvägg just nu och kan varken titta på eller lyssna till den skäggiga gubben. Kollar ikväll!

Uppdatering: Låten är ju klart bra, såg att den kom på 3:e plats. Kolla in hos den tatuerade mamman, hon har ett par till riktigt sjyssta låtar där i ett inlägg!

---
Läs även andra bloggares åsikter om

omtag

Jag vill ha vår, jag vill ha värme och sol, jag vill sitta mot en husvägg i solskenet och äta glass... Vintern tycks ha tagit ett rejält omtag.

Tisdagen den 8/4 2008. Våren kom av sig.


---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

måndag 7 april 2008

tortyr-oljud eller signal för fest?

Förbjud Hemglassmelodin; den leder till fetma, sömn- och koncentrationsproblem, äldre med hjärtproblem får ökade besvär... Ja, professor Bo Sjöberg vid Sahlgrenska akademin i Göteborg jämför glassbilens melodier med moderna tortyrmetoder och hävdar att de bygger på samma princip.

– Upprepade ljudstörningar används i tortyrsammanhang, säger Bo Sjöberg till TT.

Man måste gå fram på bred front, och då är ett förbud mot försäljning av glass och godis med hjälp av lockmelodier en av vägarna, säger Bo Sjöberg.

På Hemglass är inställningen att man tvärtom kommer med glädje och förväntan.
– Vår melodi är signalen på ett festligt avbrott.

Är jag för gammal och mossig, jag längtar till glassäsongen men får rysningar när jag hör glassbilen.

Hittade ett annat intressant exempel på ljudstörning, kanske jämförbart ljudstörningsmässigt här.

---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

katastrofala omslag

Har suttit och mått illa över en samling bilder, samtidigt som jag har skrattat åt bildtexterna.



Katastrofala omslag heter bloggen jag har varit in på. Och mycket riktigt, precis som namnet säger - det är en blogg fylld med bilder på katastrofala skivomslag.

En tanke som slår mig. De flesta omslag är på dansbandsskivor. Hade dansbanden en hoper färgblinda omslagsdesigners helt utan estetiskt sinne eller var de helt enkelt geniala som prickade rätt mot en målgrupp färgblinda kunder utan estetiskt sinne?

Detta har skrämmande paralleller med detta!

---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,