antiklimax

Jag var nyss hos tandläkaren, skulle laga ett hål mellan två kindtänder som tandhyginisten hade hittat på den årliga kontrollen. Satt i väntrummet och författade ett blogginlägg om tandläkaren i huvudet, såg framför mig hur hålet i tanden skulle ersättas av ett hål i plånboken, såg framför mig hur maktlös och liten man känner sig när tandläkaren sitter där och borrar i tänderna...

När jag blev uppropad och klev in till tandläkaren sade hon med ett leende "jag ska nog inte laga något hål, tror inte att det behövs" och förklarade att förändringen hyginisten sett på röntgenbilden hade funnits där i tre år och fortfarande såg likadan ut. Efter en noggrann undersökning och en laddning flourpasta mellan tänderna klev jag nöjd upp och insåg att hålet i plånboken blev försummbart, lika försummbart som "hålet" i tanden var.

Andra bloggar om: tandläkare