prenumerera på flödetanonym?
Diskussionerna är många kring anonymiteten på internet just nu, i svallvågorna efter att Linda Skugge kastade in handduken som bloggare.
Många, däribland Marcus Birro föreslår att man ska förbjuda anonymiteten bland bloggarna, så att alla får stå öppet för sina åsikter. Av flera skäl vill jag inte hålla med, jag vill ha friheten, spontaniteten, folk ska inte behöva krångliga registreringar för att rent spontant kommentera något de dyker på på nätet...
Jag har nyligen kommenterat SvD:s diskussion att införa förhandsgranskning av sina läsarkommentarer och igår skrev jag ett svar på en av kommentarerna där utan att jag tänkte så mycket på vad jag egentligen skrev.
Många, däribland Marcus Birro föreslår att man ska förbjuda anonymiteten bland bloggarna, så att alla får stå öppet för sina åsikter. Av flera skäl vill jag inte hålla med, jag vill ha friheten, spontaniteten, folk ska inte behöva krångliga registreringar för att rent spontant kommentera något de dyker på på nätet...
Jag har nyligen kommenterat SvD:s diskussion att införa förhandsgranskning av sina läsarkommentarer och igår skrev jag ett svar på en av kommentarerna där utan att jag tänkte så mycket på vad jag egentligen skrev.
Igår kväll satt jag och funderade djupare på mitt svar, under dagen har det grott vidare i mitt huvud... Jag skulle ju faktiskt kunna registrera en blogg, med vilken bloggprofil somhelst - lek med tanken att jag kallar mig "Lisa, 27 år", och sätter in ett foto på en läcker blondin. Sedan författar jag en trevlig profil som Lisa Johansson. Vips, helt plötsligt är jag inte anonym, jag har ett namn och ett ansikte. Jag skulle kunna skaffa en e-postadress som tycks gå till denne "Lisa", så länge jag håller mig inom de yttre gränserna så att inte en åklagare ger polisen tillstånd att spåra mitt ip-nummer är jag säker. Jag kan låta "Lisa" härja fritt, provocera, trakassera, gnälla, skälla och bete sig i största allmänhet utan att jag personligen behöver riskera något.
I en värld där anonyma är fega till skillnad från de med namn och foto skulle inte Lisa vara anonym. Det skulle fan vara så mycket fegare med en fejkad identitet, men det skulle vara en metod för rötäggen att fortsätta med sitt fega sparkande, provocerande, mobbande, hotande i en värld där inte folk tillåts vara anonyma. De som verkligen vill kan alltid kringgå reglerna.
I en värld där anonyma är fega till skillnad från de med namn och foto skulle inte Lisa vara anonym. Det skulle fan vara så mycket fegare med en fejkad identitet, men det skulle vara en metod för rötäggen att fortsätta med sitt fega sparkande, provocerande, mobbande, hotande i en värld där inte folk tillåts vara anonyma. De som verkligen vill kan alltid kringgå reglerna.
Andra bloggar om: anonym, anonymitet, bloggar, bloggosfären, linda skugge, kommentarer, hot, moderera
8 kommentarer:
Ja hur kan man egentligen veta om någon är fågel eller fisk? Det är lätt hänt att bli grundlurad av någons "identitet".
Men jag tycker att rätten till anonymitet är något att kämpa för.
Det är inte fegt att vilja vara anonym på nätet, ofta så väljer man väl det alternativet för att skydda sig själv?
Jag kan känna mig lite utsatt efts jag fått anonyma kommentarer, alltså från någon med bara en mailadress och ingen egen blogg,(är man anonym då?)
Oj, fi så långt det blev!
stella: ja, vart gränsen för att vara anonym? vad säger ett namn? vad säger ett foto? man kan luras hur mycket som helst. en e-postadress ger en (förhoppningsvis) möjlighet att föra en dialog med personen ifråga om det är något...
I princip är ingen anonym på en blogg egentligen. Man blottar sina åsikter och upplevelser till höger och vänster. Med lite detektivarbete kan nog en hel del personer lätt avslöjas. "Anonymiteten" som bland annat jag döljer mig bakom kan när som helst och av vem som helst röjas.
Men i och med avslöjandet av den anonyme försvinner en del av charmen. Det gick bara neråt för Dr. Bombay på 90-talet när han avslöjades. Och kommer Konsumbloggen vara lika spännande när alla får veta i vilken affär han/hon sitter i kassen?
Jag vet egentligen inte vad jag vill säga med den här kommentaren. Det bara är en kommentar :) Trevlig helg!
matilda: Precis som du säger finns det för de flesta ingen anledning att blotta sig med att lämna ut namn på bloggen, och jag håller med dig om att i många fall finns det en charm med anonymiteten. Sedan är det många där det egentligen inte spelar någon roll, jag har ju egentligen avslöjat mig själv utan att skriva ut mitt namn i bloggen. Jag undertecknar ju också mejlen med mitt namn (om någon nu vill mejla)...
Anonymiteten igen...mina ögon är original (ärliga) (oanonyma)
Har jag förlorat en del av min bloggs charm då?
Visat för mycket för att tillhöra dom anonyma?
stella: njet!
Anonyma kommentarer är väldigt viktiga när det gäller att icke politiskt korrekta åsikter. Och utan sådana bromsas samhällsutvecklingen. Speciellt viktigt när någon försöker undertrycka fakta genom att sätta press på personer i ledande ställning.
Klimatfrågan och FRA-debatten är definitivt frågor där debatten skulle blivit strypt (ännu mer) om det inte funnits möjlighet till anonyma blog-kommentarer.
Men i en perfekt värld skulle man inte behöva anonyma kommentarer.
anonym: håller med dig, så länge inte anonymiteten används till att hota, mobba eller trakassera. Ett annat ämne när anonyma kommentarer kan främja en öppen dialog är relations- och samlevnadsgfrågor.
Skicka en kommentar